Efter ett samtal på lite över 1 timme...så kom det några ynka tårar hos Tant snäll för första gången sedan vi träffades...lite över 5 månader sedan.

Jag kan inte gråta inför folk, jag kan inte visa mitt äkta jag, jag kan bara smeta på min vackra mask och låta alla tro det är bra.

Skit.

Men hon träffade en väldigt öm punkt igår...usch. Skäms fan när jag gråter inför folk.

Nåja...ny tid nu på  Måndag och Onsdag om 2 veckor.

Det känns inte så bra just nu, förutom att jag är Mrs Perfect med allt vad det innebär så ska jag även orka arbeta, vara mig själv och klara av omgivningens åsikter på min kommande Op.
Därför vet inte ens mina 2 bröder om det....de får inget veta förrän jag ...ja...antingen dör på op-bordet ..eller när vi träffas... ( har några mil hem och den andre brodern bor typ 90 mil härifrån )

Mr T som tycker jag gör ett dåligt val, som inte ens tycker det är värt att dyka upp på sjukhuset..ok...dagen innan min op och när jag skall hem ( nope...funny...4-5 dagar där själv ... ). ( Det ÄR ju jobbigt att pendla med Buss till och från sjukhuset..speciellt när bussen stannar och avgår precis utanför oss....) ( förutom ett byte i staden..)
Men underbara Mrs E hoppas jag dyker upp, fick reda på det häromdagen...goa underbara.!
Mamsen dyker nog upp och stannar 2 dagar när jag kommit hem från op.
Jag hoppas man kan ta sjuktaxi hem...för sjukbuss går inte...
Sjukbuss: från sjukhus till en liten by
Väntetid
från liten by hem till oss här.

Jag är nyopad ffs!!

Mr T har inget körkort, han vill inte fråga hans pappa ( som också måååste jobba )..( jag vet det ..men tjenare...skjuts hem  ? )..
Mr T´s mor har inget körkort.

Samma sak om det blir Akut , men inte så man måste beställa ambulans...jag kan inte i nyopat tillstånd OM det händer något de första dagarna hemma...sätta mig i en bil och köra 5 mil enkel resa...

Jag Hatar verkligen att Mr T inte har körkort.


Jag är tvär, grinig, ledsen, förbannad, ångesladdad och fullkomligt ur fokus idag.

Muahhahha....hahhaha...höh...

Vafan....å här ..idag...nyss hemkommen från jobbet...finns ett brev med en inskrivningstid och ett planerat Op datum.
Ringde dem ju igår å jag var planerad i maj/juni...

Jag är fan stum ...


JAG HAR ETT OP DATUM.
Jag säger inte datumet....men i början av Mars * blink*...*blink*

( OM inget annat händer...kan komma akuta patienter etc..)

Hahahhaha......shit

Det är sant, jag kommer att göra det, jag har fått mitt "JA"...jag får göra den..det kommer bli av...jag får ett nytt liv.

Är det verkligen så ?

Jag kommer få kämpa arschlet av mig, i motgångar samt i medgångar..det kanske går åt helvete med kroppen i biverkningar och komplikationer.

Men jag ska göra den . jag får verkligen göra den.

Jag tror jag har förstått det nu...

Vill ni veta en sak ?

Jo...jag kontaktade Vårdgarantienheten...och ville veta vart/ hur jag skall ta mig till för att Åberopa Vårdgarantin. Då kirurgen sagt att kötiden till open är 9-10 månader.

Nu säger de att jag kommer bli kallad i mitten/slutet av Mars ( min 90 dagars period går ut den 4/3 - 2008 )...och att jag då kommer skrivas in, träffa narkosläkare etc mars/april...och sedan bli kallad 2-3 veckor innan open.
Som förmodligen blir av i maj/juni.

Förra året enligt deras papper var kötiden 6-9 månader vilket jag vet om.
Och håller de inte garantin så skall jag höra av mig i slutet av Februari ( d.v.s har jag inte fått någon kallelse då....är mitt fall/ min op...framskjuten ).

Det verkar precis som om de försöker göra allt för att hålla mig från att Åberopa Vårdgarantin. Personer i mitt län har fått till det...beroende på vem man har som läkare och vilka trådar de drar i ) ..jag har fått nej flera gånger.

För att i mitt län kunna Åberopa Vårdgarantin skall man ha fått ett Beslut om en Op. ( vilket jag nu fått ).

I andra län gäller det olika....90 dagar till 1.a möte...90 dagar till kirurg...90 dagar till en ev. op.
Men som sagt ..det är olika i olika län.

Men...att jag kanske blir opad innan sommaren...är något jag absolut inte räknat med...så..allt är positivt.

Jag har inte ens ställt mig i " Kort Varsel" kön...för på ett sätt är det skönt att få tiden på sig innan op.
Ja, i maj -08 har jag väntat i 2 år på open..och otaliga tester etc.

Jag själv förstår inte hur man då på knappa 5 - 6 månader kan gå från:

" Oj, jag är fet.....oj jag vill opas.....nu är jag opad...oj..vad hände ?..."

Bra för dem och glad för deras skull, men jag har så mycket kvar att lära om open ...och då har jag väntat i 2 år snart.
Samt när man ser vissa inlägg på forumet från opade..( både de som gjort det snabbt eller som fått vänta...)

*inte ens vet att man skall dricka innan / efter maten och inte till.
*De blir närmast chockade när de får reda på att man faktiskt kan gå upp i vikt igen...


Jag menar...så enkla saker om open borde väl de flesta veta innan man lägger sig under kniven ??.

Då menar jag speciellt Nu, när det är såpass upplyst och finns sidor om open och information.

Å andra sidan....Dokumentären på Tv 3 " Vi äter oss till Döds"...om GBP...

Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta..så många sakfel..så mycket som inte stämmer.
De som gör dessa s.k dokumentärer kanske borde kolla upp deras fakta en gång till innan de sänder skiten...

 Känns så förbannat härligt att kunna skriva in det sista datumet för hela resan innan op...10/1-2008

15/6 - 06 - egenremiss skickad till akademiska
27/7 - 06 Brev från kirurg på akademiska - tack men sök via vårdcentral
21/8 - 06 Remiss skickad via VC till Akademiska
19/9 - 06 Remiss bekräftad
20/12 - 06 Prover tagna inför 1.a mötet
3/1 - 07 Första mötet på Samariterhemmet. - Godkänd för utredning/ätardag
12/6 - 07 Ätardag !! / Utredningsdag - Godkänd..men skall via Kardiologen först..Innan remiss till kirurg kommer iväg.
14/8 - 07 Nya prover igen ( efter sommarens nya mediciner, B12, Magnesium och Simvastatin )
24/9 - 07 Nya prover igen del 2 typ...
9/10 -07 Kardiologen och EKO testet avklarat och det såg perfekt ut..Godkänd.
1/11 - 07 Remissen till Kirurgen är skickad.
4/12 - 07 Nya prover del. 3
4/12 - 07 Tid hos Anders Ahlström på Kirurgmott. ~.:JA till Op:.~
13/12 - 07 Tid hos Sjuksköterska samtal ..PreOp
19/12 - 07 Gastroskopi (..såg helt ok ut.."bara" stressmage)
10/1 - 08 Jag står nu i Kö för en GBP med titthål

När man talar om trollen och mailar dem...så damp det ned ett brev från Akademiska idag där det står att jag nu är uppsatt på väntelistan för en GBP..( titthål....fast det vet man först när man vaknat vilket det blivit ).

Pratade även med Tant Snäll idag och kom ut därifrån på gott humör.
Besökte goa Mrs E och lämnade min Dior - J´adore parfym som luktar Ubba på mig..glad att den kan glädja någon annan ialla fall.
Hade inte utrymme till att stanna utan skulle iväg och storhandla, här hemma fortsatte och fortsätter dagen med disk, matlådor som skall göras, dammsugning etc.

Jag måste lära mig att prioritera....ugh. Man måste verkligen inte göra ALLT.

Kommer det att hända 2008 ?.

Kommer jag att få ett nytt liv eller ett helvete ?

Jag funderar som fan på operationen...jag finner inga genvägar och inga andra vägar att gå.
Jag har gått alla vägar jag kan komma på...det här är rätt, det får bli så, jag har bestämt mig.

Många komplikationer kan tillkomma...jag kanske inte ens kan äta frukt " normalt" 1 -2 år efter operationen...d.v.s med skal..kanska aldrig ?
Jag kanske blir laktosintollerant ? .
Jag kanske trillar av pinn ?
Jag kanske kommer ångra mig ?
Det kanske kommer ett mirakelpiller om 10 år ?
Hur påverkas förhållandet ?
Hur kommer resten utav mitt liv att te sig ?

O andra sidan ser jag bara framtid...

Jag har nu uteslutit en hel del  socker ur min/vår kost.
Dvs det jag annars äter.
Ex... om jag äter mycket mjukt bröd med smör och ost på.
Så anser jag att en knäckemacka ( vit sådan 50kcal / skiva ) med räkost på..är ett stort steg.
Om jag annars köper chips/ostbågar + en påse lösgodis + en bulle till helgen.
Så anser jag att en ostbricka med rena ostar, massor av frukt + digestive ( nyckelhål ) ..är ett stort steg.

För en människa på över 100 pannor som bantat mer än halva sitt liv...så går det inte göra ett tvärt slut..det skall gudarna veta efter alla mina år av jojo bantning..
Att få " FYFY aja baja" på sina fingrar av VV för att jag åt vitt knäcke ..jämfört med mina rostade mackor med marmelad..hjälpte ju föga i slutändan...

På måndag börjar jag också min nya grupp som kommer gälla under hela 2008....en jobba-skiten-ur-dig-med-magsår-halsbränna-diarré-utan sömn grupp...så får vi se hur det slutar...

Men dagpassen kommer att följas en hel del utav Pastasallader i alla former.
Både för mig och Mr T. jag har inte fått någon kallelse på att jag är uppsatt för en op.
Men jag skall göra allt för att först gå ned -5 kg...i slutändan hoppas jag på -20 kg innan op...stämmer väntetiden har jag 10 månader på mig.

Jag har kickat ut vågfan och tänker ta ett snack med Tant Snäll på Fredag om hon kan tänka sig att väga mig...
Jag vill inte veta, jag vill bara äta det jag ska.


Nåväl..armen sticker, sömnen ger sig på mig och jag skall krypa ned till Mr T och sniffa mig på honom till sömns..

Ja..det är inget jag gärna gör om ..det är en sak som är säker.

För det första avskyr jag sjukhus rent allmänt, jag har fobi för dem ..som jag berättat om tidigare.
Att min utsatta tid 10:00..blev 10:15...10:30...10:45..10:55..var ju ingen höjdare heller.

10:58 fick jag komma in.."vill du ha lugnande ? ..eller så har vi en munspray så du inte känner slangen så mycket."

" Ge mig allt ni kan erbjuda "..

Upp på britsen...in med spray . ( som jag innan fick reda på smakade bananlikör ..)...visst smakade den bananlikör..STARK som fan sådan.
Sen svullnade halsen upp ( som jag kände det ) men det bara domnade bort .
In i armen kommer en kanyl med avslappnande medel.

In i munnen får jag en "bettplugg" med hål i ,..för att inte bita i slangen.

In körs slangen och jag hulkar och gråter omvartannat..in skall den...ner skall den.
In körs mer avslappnande...där försvinner jag en stund

Där och då tror jag att nästan att det finns en Gud som räddar mig...
( Tror jag NÄSTAN alltså..)..

Sjuksköterska smeker mig över huvudet och lugnar mig.


Jag vill ju så gärna klara av det ..men min fobi för sjukhus, väntetiden som drog ut ..blev lite för mycket.

Till slut är de klara..slangen dras upp och ut...tack tack tack.
En annan brits rullas in där jag på något sätt rullas över och ut i korridoren.

Gosigt mjuk i hela kroppen, trött som en galning då jag var hemma från jobbet 01:30 natten innan och gick upp 06:30.

De tar bort kanylen efter ett tag ..och försöker stå på benen ..men icke...efter en stund går det dock bra.. och jag spatserar ut..något svajigt och med härlig känsla i kroppen.

Glad över att det är över, glad över att jag klarade det.

Men nu har jag smått ont i halsen,,gör ont att svälja och äta..men det går över.

Todeli do ...jag fixade det . hoho.

Btw..jobbet gav mig ledigt med lön. .. tack..